Delar ur: Implementera digitala verktyg i verksamheten
Våra mål var att barnen skulle vara producenter där vi utgår från en meningsorienterad tekniksyn. De skulle få tid och möjlighet att lära sig de digitala verktygen för att sedan själva kunna använda dem. Att genom de digitala verktygen låta barnen uttrycka sig multimodalt, få skapa film, spela in ljud, vara berättare i filmen.
Blickfånget i projektet har varit implementering av digitala verktyg i pågående projekt. Tänka utifrån “förmågorna” (the big five), fokus i detta projekt på analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga barnen får tillfällen att samtala, diskutera, motivera, pröva och ompröva, jämföra skillnader och välja mellan olika strategier. Vi har även Regeringens (2018) mål att “Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens” (s.6) i åtanke när vi planerar vår verksamhet.
Vi har utgått från två strävansmål i förskolans läroplan i vår planering;
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
(Lpfö 98/16 s.9-10)
Diskussion
Vi har i vårt projekt haft som mål att implementera våra digitala verktyg i barnens lärmiljö och att barnen ska få vara producenter (Öhman Lundgren 2014). Fokus har varit processen, samspel och lärande och utifrån dessa har vi diskuterat hur styrd en lärprocess ska vara. Vi har utgått från aktuell barngrupp och deras intresse. Precis som Elm Fristorp och Lindstrand (2012) skriver vill vi ge barnen möjlighet att använda verktyg för skapande och reflektion som bidrar till lärande på fler nivåer och på olika sätt.
De olika val som görs i designprocesser av olika slag påverkar alltså det meningsskapande som är möjligt, eftersom olika semiotiska resurser bidrar med olika meningspotentialer.
(Fristorp & Lindstrand 2012 s.51)
När vi valde att arbeta med animerad film i vår barngrupp inventerade vi deras förkunskaper. Barnen fick utforska olika appar och även lärplattan i sig. När barnen är producenter i ett meningsskapande sammanhang skapar vi oss en gemensam förståelse för det som pågår. Under projektet har barnen skapat representationer av de olika val de gjort, bland annat spelat in ljud, tagit bilder som de redigerat i appen.
Här skapade vi flera reflektionstillfällen med barnen där vi samtalade om skillnaden mellan de olika filmerna och ställde utvidgande frågor till barnen. Exempelvis “hur känner du när…? Vad skulle hända om du ..? Om du hade sett …?” Vi grundar verksamheten och undervisningen i de didaktiska frågorna och arbetar med ett utvidgat lärande (Elm Fristorp & Lindstrand 2012) med barnen.
Efter aktiviteten med animerad film och ljud har vi fått en ökad insikt om hur kompetenta barn är när de ges möjlighet. Vid tidigare planerade aktiviteter så har vi varit mer styrda av ett vuxenperspektiv. Nu känner vi att vi intar ett barns perspektiv på ett annat sätt.
Barn uppfattar och förstår saker från sitt eget perspektiv, utifrån sina erfarenheter som är subjektiva. Om man vill stimulera och stödja barnet att utveckla sin förståelse, måste man förstå det barnet förstår. Man kan se det som att det som läraren gör länkas samman med barnens erfarenheter och den mångfald som blir synlig, är det som ska utveckla och förändra perspektiv. Där sker lärandet. (Persson 2012)
Vi har deltagit i barnens utforskande och lärande genom att utvidga, ge möjligheter, ställa utforskande frågor och följdfrågor för att barnens ska få kognitiva utmaningar som kan stödja deras utveckling. När vi ser på resultat och analys har barnen tagit stora kliv i sin lärprocess. I början var de fåordiga, pratade inte så mycket med varandra utan “klickade” sig fram. När de erövrat kunskap om lärplattan och apparnas funktion tillsammans började de samarbeta och samspela mer aktivt. Vi upplevde att de ville ha varandras synpunkter och åsikter och kunde värdera olika idéer utifrån sina erfarenheter. När vi reflekterade tillsammans med barnen utifrån frågorna vi hade till ljud-uppgiften så hade flera av barnen erövrat kunskapen att ställa frågor till varandra, “hur menar du?”, “hur kändes det för dig?”. Vi skapar en god grund i det sociokulturella lärandet och där vi tydligt kan se hur lärande är en kommunikativ och teckenskapande process när vi lär i möte med andra och i meningsfulla sammanhang.
Referenser
Elm Fristorp A och Lindstrand F. (2012) Design för lärande i förskolan, Stockholm: Norstedts.
Gällhagen L och Åkerblom T. (senaste upplaga) iPads i skola och förskola: https://sites.google.com/site/ipadbok/
Persson A. (2012):Perspektivet påverkar lärandet. https://forskolan.se/perspektivet-paverkar-larandet/
Regeringen (2018) : Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet: https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation : https://www.skolverket.se/publikationer?id=2808
Öhman Lundgren UK. (2014) Mediepedagogik på barnens villkor, Stockholm: Lärarförlaget.
IKT Nyfikenheten 